Sista natten.
Sover nu sista natten hemma i Kalmar, då jag fortfarande permanent kommer att bo hemma. Hemma, ja det kommer det nog vara ett bra tag till men jag kommer ju inte att vara här jämt. Det känns konstigt, som att det kanske är dags att bli vuxen nu men att jag inte riktigt har lust och att det kom lite väl hastigt. Det blir nog bra, men det är klart att det kommer att bli en stor omställning.
Tror att bloggen kommer att fungera bra som ventilation, jag tror att det behövs. Det känns som att det är viktigt för mig att få ge uttryck för alla de känslor som tenderar att fylla mitt huvud och ett bra sätt är att skriva ner dem, även om de inte alltid är begripliga.
Jag är så nervös inför måndag och inför de kommande månaderna. Kommer jag att fixa det här? Är det här det som är rätt? Hade det inte varit mycket enklare att välja Göteborg och ha släktingar och tryggheten som finns där? Jag har ingen trygghet i Linköping, känner inte en enda - och det är så typiskt mig att göra precis såhär.
Jag gjorde samma sak inför gymnasiet, om än i mindre skola (men så var jag ju också lite yngre). Jag valde en skola som ingen annan jag kände skulle gå på - och det gick ju faktiskt bra i slutänden. Jag skaffade mig en trygghet och en identitet och jag hoppas verkligen att jag kommer att göra detsamma i Linköping.
Jag är nervös, jag vill gråta, jag vill skratta och jag vill helst av allt veta. Allting är i princip packat och imorgon ger jag mig av - men jag vet inte riktigt om jag är redo.