amandaswenninger.blogg.se

Över en vecka har gått här i Boston men det känns snarare som en månad. Så mycket nya intryck att hjärnan känns fullkomligt överfylld av minnen - men det är på ett positivt sätt. Idag börjar terminen "på riktigt" hemma i Sverige och därmed anmälde vi oss på Studentportalen för både kurs och termin. Sista gången vi kursanmäler oss - nu väntar 180 högskolepoäng av avancerad nivå, "bara" en kandidat kvar som jag uttryckte mig igår kväll. Tiden går så fort. T6 har alltid känts så oerhört långt borta - nu är det vår tur och de som en gång tog emot oss när vi började termin 1 ja de har sin första klintermin med placeringar och allt vad det innebär. Märkligt. 

 

Helgen har varit fylld av aktiviteter. I fredags bestämde vi oss för att gå ut och dansa och hittade ett litet ställe som var fyllt av folk och som spelade allt från härliga gamla 90-talslåtar till suspekt hiphop. Lördagen gick vi upp och spenderade med att gå sträckan som kallas för "Freedom Trail" - den tar en runt olika historiska byggnader och monument runt om i staden och trötta i kropparna (efter 20 km promenad i 30 graders värme) avslutade vi kvällen med att äta ute. Söndagen ägnade vi åt lite olika saker - själv handlade jag och gick därefter en sträcka själv på 10 km och utforskade staden (samt höll på att tvinga av några cyklister från vägen eftersom jag råkat hamna på en sträcka där det inte var särskilt många som gick och jag råkade gå på fel sida). Slutligen gick vi på pubquiz och gick in med gott mod men efter 1,5 timme och i stort sett alla fel (så kan det gå när quizet enbart handlar om Amerikansk historia, geografi och politik) så har jag aldrig känt mig mer intellektuellt förödmjukad. Strunt samma - sällskapet var trevligt och drinkarna goda och det är allt som behövs för en bra kväll. 

 

Idag ska vi försöka läsa artiklar. Det går sådär. Behöver nog fokusera om lite och kanske gå och sätta mig på något bibliotek. Veckan ska vi i stort sett enbart ägna åt att läsa in oss och jag har alltid varit lite dålig på att fokusera när jag har en oändligt stor mängd jag kan läsa men egentligen inget jag "måste" läsa. Det låter kanske lite luddigt men våra handledare vill alltså att vi ska sätta oss in i ämnet så gott vi kan med en massa litteratur och artiklar de gett oss men också bett oss att bara läsa det som är relevant. Det är svårt det där, jag gör så gott jag kan. Oavsett känns mitt ämne spännande - jag ska fokusera på diametern på en nerv som heter Recurrens. Hypotesen lyder att denna troligtvis är bredare på större personer (jag ska därmed också mäta kroppsmått) och att den därmed skulle vara av mindre risk för skada (man tror att sträckning av nerven kan leda till ischemi vilket ger skada vilket i sin tur kan ge paralys som då påverkar talet eftersom RLN går in och innerverar muskler i Larynx) desto bredare den är. 

Imorgon väntar baseball. Jag återkommer med uppdatering. Så länge kommer ett axplock av bilder tagna den senaste veckan:
Tänk att vi faktiskt är här!