Bakslag.

Tog sovmorgon imorse och vaknade någon gång runt nio av ett en något suspekt lukt letade sig in i mitt rum. Killen i rummet bredvid har nämligen en tendens att dränka sig själv i någon form av parfym - såpass mycket att jag vaknar av doften. Funderar på hur man lyckas göra det och förundras över hur olika åtta människor som delar kök kan vara. Jag gillar min korridor men längtar trots detta efter en tid i mitt liv då jag får ha ett eget kök och slipper vakna av andras parfymdofter. 
 
När jag så vaknat till liv började jag min morgon med att titta på telefonen och ligga kvar och dra mig en stund i sängen innan jag gick in på en annan läkarblogg här från Linköping och läste att det snöade ute. Snöade tänkte jag och tänkte att det kan det väl inte göra - det var ju varmt så sent som igår. Jag gick med andra ord upp och drog upp persiennen och hej snöstorm. Fick en smärre chock och var extremt glad över faktumet att jag idag hade bestämt mig för att inte sitta på HUB. 
 
Jag skulle kunna säga att jag var förvånad över att snön kom tillbaka (de senaste dagarna har jag sett folk i både shorts och t-shirt - för att inte nämna alla de människor som grillat) men det är jag inte. Dels för att det enda jag kan tänka är "april-väder" och för det andra för att jag fortfarande tror att jag bara gått här i ett par tre veckor och att det därmed skulle vara början av februari. 
 
Så idag har jag därför varit hemma, städat, handlat (jag hittade påskmust på hemköp och syndade det första jag gjorde) och därefter läst på om menstruationscykeln vilket är ganska så väldigt mycket roligare än gårdagens ämne om apoptos. 
 
Men nu ska jag ta mig ett glas påskmust och återgå till Boron - the sweet life as a medstudent.
#1 - - Julia:

Vem/vad är Boro? Är det ännu en fancy förkortning eller är det en doktorand?

#2 - - Julia:

Nu såg jag i nästa blogginlägg att det var en författare. Det är inte så lätt att veta som gymnasist. Tack för att du bloggar.

Svar: Hej! Som du själv hittat är Boron en författare (vi namnger oftast böckerna vi använder efter författarens efternamn). Ibland går det undan när jag skriver, och jag glömmer ofta bort att allting inte alltid är självklart!
Jag förstår dig till hundra procent, jag vet själv hur det var (och är!). Tack själv för att du läser - det känns roligt att veta att någon uppskattar det! Är det något du funderar över är det bara att hör av sig!
Amanda Swenninger